Sju kommuner har under tre år arbetat för att utveckla inkluderande lärmiljöer i förskola och skola, och därmed skapa goda förutsättningar för alla barns lärande. Med under resan har forskare från Högskolan i Borås varit.
I december 2019 nådde projektet sitt slut. Nu sammanställer forskarna resultaten i en slutrapport och vetenskapliga artiklar utifrån de resultat som framkommit.
I vilken utsträckning har inkluderande lärmiljöer utvecklats i de deltagande kommunerna?
– Det är inte riktigt så enkelt. Det finns inget färdigt recept. Att skapa och vidmakthålla en inkluderande lärmiljö är en ständigt pågående process. Det är inget man utvecklar en gång och sedan finns den kvar. Det riskerar att blekna om man inte arbetar med det, säger Elisabeth Persson, projektledare och universitetslektor i didaktik vid Högskolan i Borås.
Hon förklarar att förståelsen av begreppet inkludering är centralt: Att eleverna ska få det stöd och den hjälp de behöver och att olikheter blir en tillgång.
– Det är ett begrepp som finns i internationella överenskommelser som barnkonventionen och FN:s deklaration för mänskliga rättigheter. Dessutom är det ett område som är väl beforskat, säger Elisabeth Persson.
Under arbetet har forskarna sett att det förekommer att skolor väljer andra snarlika begrepp som t.ex. tillgängligt lärande. Orsaken är att i dessa kommuner har begreppet inkludering fått en negativ klang då det tidigare har använts i syfte att spara pengar. Därför ägnades mycket tid i början av projektet att skapa en gemensam förståelse för begreppet, byggd på vetenskaplig grund och en gemensam syn vad gäller förskolans och skolans uppdrag enligt styrande lagar och policydokument.
– För att implementera begreppet i vardagsarbetet måste alla i verksamheten faktiskt veta vad det står för, säger Elisabeth Persson. En svårighet som vi ser i dag är den stora rörligheten i skolorna – rektorer och lärare byter jobb.
Glapp mellan ord och handling
Hon och kollegan Lill Langelotz har varit ansvariga forskare och de har följt FoU-programmet ”Inkluderande lärmiljöer” i dess helhet. Det har varit ett unikt projekt där forskarna fått tillgång till allt från förskola till gymnasiet i de olika kommunerna. Det har pågått i tre år och resulterat i nio forskningsstudier.
I flera av de studier som genomförts framkommer att det finns en tendens att skylla på ”utanför mig själv liggande-faktorer”; för lite resurser, för lite tid, inte tillräckliga lokaler, för trånga lokaler, för besvärliga barn med olika diagnoser etc.
– Det är vanligt att göra så istället för att vända blicken inåt och tänka ”hur kan jag hantera den här situationen på bästa sätt”. Reflektionen uteblir och det stannar ofta i ”hade vi bara mer tid” eller ”bara mer resurser” och detta har vi jobbat mycket med.
Forskarna ser att det synsättet delvis finns kvar i vissa av verksamheterna som deltagit i programmet.
– Samtidigt kan vi se att tänket ute på enheterna har förändrats till ”vad kan jag göra”. Det är inte ett svar alla kommer med, men det finns. Vi ser tecken på att det går i en riktning mot ökad inkludering, det finns en förskjutning i tänkandet och handlandet. Alla är inte framme vid målet men processen har börjat, säger hon.
Politik spelar stor roll
Ett resultat som delvis förvånade dem var politikens påverkan. Våren före riksdagsvalet år 2018 följde Lill Langelotz och Elisabeth Persson förvaltningsnivån. Den perioden gjorde politiker, både på riks- och kommunal nivå, en rad utspel.
– Det var intressant att ta del av hur starkt påverkad förvaltningsnivån var av detta. De talade nästan uteslutande om olika scenarier som kunde inträffa efter valet. De var så beroende av utfallet – och då väntade de med att fatta vissa beslut. Vi vet att skolan är politiskt styrd men att det var så starkt var intressant, säger Elisabeth Persson.
Den 30 april släpps forskarnas slutrapport och den 26 maj kommer representanter för Ifous och förvaltningsnivån i de deltagande kommunerna att kunna ställa frågor till Lill Langelotz och Elisabeth Persson under ett webbmöte.
– Ett viktigt syfte med rapporten är att personer ute i kommunerna ska kunna använda forskningsresultaten i det fortsatta arbetet på förskolor och skolor. Vi hoppas också att den ska kunna inspirera andra kommuner i deras arbete med att utveckla inkluderande lärmiljöer i strävan efter en mer likvärdig förskola och skola för alla barn, avslutar Elisabeth Persson.
Rapporten finns tillgänglig på Ifous.se från tisdag 5/5 2020.
Fakta
Inkluderande lärmiljöer är ett FoU-program (forsknings- och utvecklingsprogram).
Deltagare i projektet från de sju kommunerna har varit företrädare för olika organisatoriska nivåer; pedagogisk personal, skolledare, representanter för kommunerna och ledare på förvaltningsnivå.
Projektet har koordinerats av Ifous, ett fristående forskningsinstitut med uppdrag att samordna praktiknära forskning och konkret utvecklingsarbete.
Förutom ansvariga forskare Elisabeth Persson och Lill Langelotz har Camilla Carlsson, Maria Ferlin, Susanne Klaar och Magnus Levinsson också genomfört forskningsstudier inom ramen för programmet. Samtliga forskare är anställda vid Högskolan i Borås och aktiva i forskargruppen Research and Capability in Inclusion and Welfare (RCIW)/Praktiknära forskning.
Kontakt
Elisabeth Persson, projektledare och universitetslektor i didaktik vid Högskolan i Borås
Telefon: 033-435 43 44, mobil: 0736-63 09 48, e-post: elisabeth.persson@hb.se
Läs mer
Elisabeth Perssons forskarprofil
Inkludering är nyckeln till skolan för alla (Artikel från 2018)