Skrift
September 29, 2020
Ölproduktion och etanol – hållbara alternativ för brödsvinn

by Högskolan i Borås


Pressmeddelande 2020-09-29

Ölproduktion och etanol – hållbara alternativ för brödsvinn

 

Forskare har i en ny undersökning hittat de mest hållbara alternativen för de 80 000 ton brödsvinn som slängs varje år i Sverige.

 

I en tidigare artikel presenterade forskare vid Högskolan i Borås och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) hur mycket brödsvinn vi har i Sverige: 80 000 ton slängs varje år och 70 % av brödsvinnet kommer från hushåll och återförsäljare. Nu har forskarna undersökt olika sätt att behandla brödsvinn för att hitta de mest hållbara alternativen.

– Eftersom mycket av brödet samlas in av bagerier separat från andra avfallsfraktioner, finns det flera saker vi kan göra med det. Exempelvis producera etanol eller foder för djur, säger Pedro Brancoli, doktorand inom resursåtervinning vid Högskolan i Borås och huvudförfattare till den nya studien.

Att inte ta hand om brödsvinn är inte bara slöseri med själva produkten utan också förlusten av de resurser som investeras i produktion, transport och lagring. Men är det en hållbar väg att gå, att istället producera etanol och foder av brödsvinnet?

– I den nya studien har vi undersökt olika sätt att behandla brödsvinn. Det har inte tidigare funnits några bevis på att sådana vägar är bättre än de som för närvarande används i Sverige, det vill säga att producera biogas eller att förbränna brödet, säger Pedro Brancoli.

Men resultatet av studien visar att alternativa sätt att behandla överskottet av bröd såsom etanol, djurfoder och exempelvis ölproduktion är lösningar med större miljöfördelar.

Studien visar också att transportsträckor är viktiga när man bedömer fördelarna med alternativa sätt att hantera brödavfall. Studien lyfter fram vikten av diversifiering i infrastrukturen och användningen av lokala lösningar för att behandla brödöverskottet.

Vägar för konsumenten och återförsäljaren

– Om vi till exempel jämför bröd med nötkött, så har nötköttet mer än 50 gånger så hög miljöpåverkan per kilogram. Fokus bör därför vara på hur vi kan minska avfallet och inte nödvändigtvis på konsumtionen av bröd, då bröd redan är ett miljövänligt livsmedel när det äts, säger Pedro Brancoli.

På konsumentsidan har forskning visat att bröd är en av de produkter som slösas bort i hushållen och den främsta anledningen är att brödet möglar.

– Strategierna för att förhindra det bör relatera till att anpassa inköpen av bröd efter konsumtionen och hitta sätt att förlänga hållbarheten. Det kan göras genom att frysa eller återanvända bröd, till exempel till ströbröd och maträtter som våra föräldrar och farföräldrar använt sig av i många år.

– Eftersom en del av återförsäljarnas nuvarande affärsmodell ökar risken för avfallsproduktion, kan det vara nödvändigt att ändra den. Detta genom att återförsäljarna blir ansvariga för beställningen och för osålda produkter, eftersom det är fallet för de flesta andra produkter som säljs i detaljhandeln, säger Pedro Brancoli.

Mer om brödsvinn
Publikation: Environmental impacts of waste management and valorisation pathways for surplus bread in Sweden. Författare: Pedro Brancoli, Högskolan i Borås, Kim Bolton, Högskolan i Borås och Mattias Eriksson, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Brödsvinn en miljöbov – forskarna vill hitta lösning

Kontaktperson

Pedro Brancoli, doktorand, telefon: 033-435 45 77, e-post: pedro.brancoli@hb.se

Presskontakt

Annie Klasén, kommunikatör: Mobil: 0730-49 33 81, e-post: annie.klasen@hb.se

Läs mer

Fler pressmeddelanden från Högskolan i Borås


Vid Högskolan i Borås skapas lärande, kunskap och innovation av hög internationell kvalitet och med stor samhällsrelevans. Här arbetar vi tillsammans för framtiden och för att göra skillnad! Högskolan i Borås har cirka 13 000 studenter och drygt 750 medarbetare, och vårt samlade campus ligger mitt i centrala Borås.

Vi har många spännande forsknings- och utbildningsmiljöer inom flera områden med helt unik utrustning. Flera av högskolans forskningsprojekt och utbildningar genomsyras av målen i Agenda 2030. På Högskolan i Borås finns också Textilhögskolan och Bibliotekshögskolan, samt Science Park Borås som är nationellt ledande inom hållbarhet och konsumtion.