Skrift
February 3, 2021
Stora krav ställs på chefer vid digitalisering

by Högskolan i Borås

 


Pressmeddelande 2021-02-03

Stora krav ställs på chefer vid digitalisering

 

Vad innebär kraven på digitalisering för chefer inom välfärdsområdet? Vilka förutsättningar har de att genomföra, följa upp och implementera beslut om digitalisering i sina verksamheter? Dessa frågor lyfts i två nya rapporter från Högskolan i Borås.

2017 beslutade regeringen om en nationell digitaliseringsstrategi. Med utgångspunkt från den samt myndighetsinitiativ och tidigare forskning har Maria Wolmesjö, biträdande professor i socialt arbete, och Bim Fagerström, universitetslektor inom informatik, vid Högskolan i Borås, tagit fram två rapporter, ”Digitalisering, ledarskap och förändring i välfärdsverksamheter – På väg mot ett digitaliserat ledarskapande” och ”Digitalisering, ledarskap och informatik: Implementering av den nationella digitaliseringsstrategin i välfärden”.

Rapporterna fokuserar på första linjens chefer. Den först nämnda rapporten belyser och analyserar forskning och exempel på digitalisering inom välfärdsområdet. Den andra rapporten analyserar krav och förväntningar på ledare i välfärdsverksamheter med utgångspunkt i digitaliseringsstrategin.

Saknas kunskap

– Vi vet att det händer väldigt mycket inom välfärdssektorn kring digitalisering, men det saknas kunskap om vad det innebär att som chef leda en digitaliserad verksamhet, eller ett digitaliserat ledarskapande, berättar Maria Wolmesjö.

Rapporterna ger en kunskapsöversikt och utöver ovanstående har en litteraturstudie av tidigare forskning inom välfärdsområdet gjorts.

– Vi har gjort sökningar utifrån ledarskap, digitalisering och välfärd och då specifikt socialtjänst (inklusive äldre- och funktionshinderomsorg), hälso- och sjukvård, och skola. I litteraturen finns en del som antyder att ledare har ansvar för digitaliseringsprocessen, men inte så mycket om själva ledarskapet, det vill säga hur de ska utföra ledarskapet i en digitaliserad verksamhet, förklarar hon.

Ambitioner som stannar vid att vara pilotprojekt

Som grund till analys av litteraturstudien ligger regeringens digitaliseringsstrategi som har fokus på digital trygghet, innovation, ledning, infrastruktur och kompetens.

– Enligt den är ambitionen att Sverige ska bli världsbäst på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Nu har Sverige en förvaltningsmodell som innebär att direkt styrning i termer av att ”peka med hela handen” inte är möjlig eftersom regioner och kommuner har en självständig ställning. Olika myndighetsinitiativ, rapporter och politiska överenskommelser blir därför viktiga instrument för genomförandet av digitaliseringspolitiken i Sverige. Den nationella nivån behöver ge regionala och lokala nivåer både kunskap och goda förutsättningar för genomförande av strategin, förklarar Bim Fagerström och fortsätter:

– Det finns många pilotprojekt inom offentlig förvaltning som stoppar just vid att vara pilotprojekt, till och med sådana som är framgångsrika. Det ligger på ledarens ansvar att testa något nytt, ta fram en ny tjänst eller process och sedan föra den i hamn, skala upp och implementera den. När ett projekt upphör ska det till jättemycket jobb för att få in det i den normala verksamheten.

Högt tryck på ledare

Studiens fokus har varit verksamhetsledares roll och involvering i pågående digitaliseringsprocesser i välfärdsverksamheter – betraktad ur digitaliseringsstrategins perspektiv. De studerade rapporterna förmedlar samfällt att verksamhetsledare behöver utveckla digital kompetens och förmåga att utföra digitaliseringsaktiviteter inom ett brett spektrum av områden.

– Bland annat behövs kompetens inom verksamhetsutveckling, öppen data, brukarinvolvering, digital tjänsteutveckling, systemutveckling, brukarnytta och arbetsmiljö. Det finns med andra ord ett högt tryck på ledare i välfärdsverksamheter kring digitaliserings- och kompetensutveckling. En rimlig fråga är om det kan finnas alternativa tankemönster och tillvägagångssätt som också leder till ett förverkligande av digitaliseringsstrategin, funderar Bim Fagerström.

Saknar förutsättningar

– Ur ett socialvetenskapligt perspektiv är en intressant fråga hur ledare i verksamheterna hanterar detta, speciellt ledare i första linjen, de som finns närmast ute i verksamheterna och som får ansvaret att genomföra digitaliseringen, men där vi ser att de inte alltid får förutsättningarna för att jobba utifrån de krav som ställs, säger Maria Wolmesjö.

Dessa ledare, menar hon, får många gånger själva fundera ut hur de ska gå till väga. Det kan komma direktiv uppifrån om vilka system som ska införas och när, men inte hur det ska göras, om det finns stöd eller inte. Samtidigt är det något som ska genomföras parallellt med ordinarie verksamhet. Tidigare forskning har främst haft fokus på ledarskap och digitalisering inom näringslivet. Från informatikområdet besvaras ”hur”-frågan ofta med modeller, metoder och verktyg för systemutveckling- och anskaffning, men vad är svaret från ett socialvetenskapligt perspektiv?

– Digitalisering av välfärdens skilda verksamheter och dess tjänster är mer komplex än vad vi såg från början och det väcker också nya frågor och utmaningar. Med rapporten vill vi bidra till fortsatt dialog om chefers ansvar för digitaliseringen för att få in fler perspektiv och initiera nya forskningsfrågor, bland annat för att komma närmare ”hur”-frågan. Vi har också haft ambitionen att ge en översiktlig bild av sammanhanget för digitalisering av välfärdsverksamheter i Sverige, avslutar Maria Wolmesjö.

Läs mer

Rapporten Digitalisering, ledarskap och förändring i välfärdsverksamheter – På väg mot ett digitaliserat ledarskapande fokuserar på digitaliseringens påverkan på ledarskap och ledarskapande. Här ges en kunskapsöversikt över forskning kring ledarskap och digitalisering inom välfärdsområdet.

Rapporten Digitalisering, ledarskap och informatik – Implementering av digitaliseringsstrategin i välfärden tar sikte på att belysa de krav och förväntningar som riktas mot verksamhetsledare i offentlig förvaltning i samband med pågående digitaliseringsprocesser. Här förmedlas den bild av krav och förväntningar som växer fram när digitaliseringsstrategin och andra rapporter inom strategins olika temaområden studeras och analyseras.

Rapporterna är del av forskningsprogrammet Hållbart ledarskapande i välfärden vid Högskolan i Borås. Studien har finansierats av Centrum för välfärdsstudier, CVS, Högskolan i Borås.

Läs Digitalisering, ledarskap och förändring i välfärdsverksamheter – På väg mot ett digitaliserat ledarskapande, 2020

Läs Digitalisering, ledarskap och informatik – Implementering av den nationella digitaliseringsstrategin i välfärden, 2020

Läs mer om Centrum för välfärdsstudier, CVS

Läs mer om Maria Wolmesjös forskning

Kontaktperson

Maria Wolmesjö, biträdande professor i socialt arbete:
E-post: maria.wolmesjo@hb.se 
Tfn: 033-435 4725

Presskontakt

Anna Kjellsson, kommunikatör: Mobil: 0734-61 20 01, e-post: anna.kjellsson@hb.se

Läs mer

Fler pressmeddelanden från Högskolan i Borås

Foto: Mostphotos


Vid Högskolan i Borås skapas lärande, kunskap och innovation av hög internationell kvalitet och med stor samhällsrelevans. Här arbetar vi tillsammans för framtiden och för att göra skillnad! Högskolan i Borås har cirka 13 000 studenter och drygt 750 medarbetare, och vårt samlade campus ligger mitt i centrala Borås.

Vi har många spännande forsknings- och utbildningsmiljöer inom flera områden med helt unik utrustning. Flera av högskolans forskningsprojekt och utbildningar genomsyras av målen i Agenda 2030. På Högskolan i Borås finns också Textilhögskolan och Bibliotekshögskolan, samt Science Park Borås som är nationellt ledande inom hållbarhet och konsumtion.



Contact Person

  • mail_outline   
  • call