Pressmeddelande 2021-02-25

Ny metod – återvunnen betong blir ny betong

Först gick betongbranschen över från att använda naturgrus till att använda stenkross som ballast. Nu kan nästa steg vara att byta ut stenkross mot återvunnen betong. Det öppnar för betongindustrin att anta utmaningen för en cirkulär produktion och ekonomi.

Madumita Sadagopan har i sitt doktorandprojekt undersökt om det går att tillverka bärande betong genom att byta ut ballasten som består av naturgrus och stenkross mot återvunnen betong, utan att öka mängden cement. Hon har nu tagit fram en betong som matchar konventionell betong när det gäller hållfasthet och arbetbarhet av betongmassan.

Återvunnen betong får ökat värde

– I Sverige värderas betongavfall lågt, det hamnar helt enkelt som fyllnadsmassa vid vägbyggen eller vid anläggning av deponiplatser. Genom att i stället använda betongavfallet som ballast i ny betong ökar den tekniska livslängden på materialet. Och det ökar dess värde, förklarar Madumita Sadagopan.

Hon har studerat vad som händer om man byter ut konventionell ballast, naturgrus och stenkross, med 100 procent återvunnen betong. I ett annat försök byttes enbart naturgrus ut med finkrossad betong, medan stenkross användes som grovballast. Detta motsvarar cirka 50 procents ersättning med återvunnen ballast. En del av cementen byttes också ut mot masugnsslagg från stålproduktion. Syftet var att se om det går att använda den här typen av betong till byggnadskonstruktioner och att undersöka vad skillnaden är jämfört med betong med jungfruligt material som ballast.

Resultatet: en klimatoptimerad betong

– Genom att mekaniskt behandla kross av återvunnen betong för att förbättra kvaliteten på den och genom att byta ut en del av cementen mot slagg, lyckades vi få fram en klimatoptimerad betong, berättar hon.

– Dessutom fann vi att återvunnen betong som ballast skiljer sig från jungfruligt material när det gäller egenskapen att absorbera vatten. Standardmetoden justerades för att möjliggöra mätning av vattenabsorption i krossad betong och resulterade i en robust metod som används för att anpassa recept och uppnå lämplig arbetbarhet i betongen.

På vilket vis gynnar ditt projekt industri och samhälle?

– Återvinning av betong leder till mindre mängd betongavfall som hamnar på deponi och en ökning av cirkulära materialflöden i betongbranschen. Projektet visar att återvunnen betong lämpar sig bra som ballast i bärande betong som används inomhus. Praktiska aspekter som avfallshantering, logistik och ekonomi behöver analyseras för att kommersialisera betongåtervinning, säger Madumita Sadagopan.

Så knyter projektet an till FN:s globala hållbarhetsmål

– Genom att använda återvunnen betong går det att minska utvinningen av naturgrus och bergmassa, vilket är viktigt för våra naturliga dricksvattenreservoarer och för att bevara ekologiska system, förklarar hon. 

Projektet ligger i linje med mål 15, bevarandet av ekosystem och ekologisk mångfald, mål 12, hållbar konsumtion och produktion samt mål 11, hållbara städer och samhällen. Nu hoppas Madumita Sadagopan att industrin ska få upp ögonen för och se möjligheterna med betongåtervinning och att den ska kunna överföras till industriell skala.

Läs mer

Madumita Sadagopan försvarar sin avhandling inom området Resursåtervinning vid Högskolan i Borås 26 februari 2021.

Läs avhandlingen: Recycling of concrete in new structural concrete

Doktorandprojektet har genomförts inom forskningsprogrammet RE:concrete. Läs mer om RE:concrete

Huvudhandledare: Professor Katarina Malaga 

Bihandledare: Agnes Nagy, universitetslektor

Kontaktperson

Madumita Sadagopan

Mobilnummer: 070-402 12 02

E-post: madumita.sadagopan@hb.se

Presskontakt Anna Kjellsson, kommunikatör, mobil: 0734-61 20 01, e-post: anna.kjellsson@hb.se

Läs mer

Fler pressmeddelanden från Högskolan i Borås

Vid Högskolan i Borås skapas lärande, kunskap och innovation av hög internationell kvalitet och med stor samhällsrelevans. Här arbetar vi tillsammans för framtiden och för att göra skillnad! Högskolan i Borås har cirka 13 000 studenter och drygt 750 medarbetare, och vårt samlade campus ligger mitt i centrala Borås. Vi har många spännande forsknings- och utbildningsmiljöer inom flera områden med helt unik utrustning. Flera av högskolans forskningsprojekt och utbildningar genomsyras av målen i Agenda 2030. På Högskolan i Borås finns också Textilhögskolan och Bibliotekshögskolan.