Pressmeddelande 2021-03-01

Många nyutexaminerade sjuksköterskor upplever sig inte tillräckligt förberedda för sitt arbete under första tiden i sitt nya yrke. Det kan leda till stress, sjukskrivningar och att de vill sluta jobba som sjuksköterska. En vårdsituation som pekats ut som utmanande för dessa sjuksköterskor är den akuta situationen, den har Anders Sterner undersökt i sin avhandling ”Att vårda i akuta situationer: Nyutexaminerade sjuksköterskors perspektiv”.

Syftet med avhandlingen var att undersöka hur de uppfattar sin förmåga i akuta situationer. Svaret är att de anser sig ha bristande förmåga att vårda i akuta situationer.

Totalt 209 sjuksköterskor från 33 olika sjukhus har svarat på enkäten. Dessutom genomfördes 17 intervjuer med sjuksköterskor på 16 olika avdelningar och fem olika sjukhus. Deltagarna i studien var klara med sin utbildning sedan max ett år tillbaka vid enkättillfället.

Olika innebörd av begrepp

– ”Akuta situationer” är ett vanligt använt begrepp, men jag upptäckte att vad en nyutexaminerad sjuksköterska uppfattar som en akut situation kanske inte alltid är detsamma som en erfaren sjuksköterska. Akuta situationer är ett begrepp som kan förändras med erfarenheten, en förändring som sker redan under det första året i yrket, säger Anders Sterner.

Han förklarar att, för en ny sjuksköterska behöver det inte handla om en plötsligt insjuknad patient med exempelvis hjärtstopp. Det kan lika gärna  vara situationer som känns köriga och stressiga, där sjuksköterskan inte känner att hen räcker till och där ansvaret känns övermäktigt, som uppfattas som akut.

– Jag kunde också se att tidigare erfarenheter av akuta situationer under sjuksköterskeutbildningen ökar sjuksköterskans tillit till sin förmåga, fortsätter han.

Fick inte delta vid akuta situationer

Ungefär 35 procent av dem som deltog i enkätstudien uppgav att de inte har varit med om akuta situationer under utbildningen, att de har inte har fått delta. I intervjuerna berättade de att de till exempel fick andra arbetsuppgifter eller fick sluta tidigare när en akut situation uppstod under VFU:n (Verksamhetsförlagd utbildning; den tid på utbildningen som är förlagd i vårdverksamhet).

– Min forskning visar alltså att erfarenheten påverkar vilken förmåga man uppfattar sig att ha. Samtidigt uppger en tredjedel att de inte har fått ta del av den erfarenheten.

Måste hjälpas åt

Resultaten av avhandlingen visar att sjuksköterskeutbildningarna och vårdverksamheterna tillsammans behöver arbeta med frågan för att bättre förbereda sjuksköterskor för sitt yrke. Anders Sterner menar att det inte räcker med en bättre utbildning, där vårdverksamheterna genom handledare och VFU-platser är en viktig del, utan att det också finns problem i verksamheterna.

– Det finns avdelningar där det inte jobbar några erfarna sjuksköterskor. Då kan det bli problematiskt med låg tillit till sin förmåga. Ett exempel jag känner till är när en sjuksköterska hjärtstoppslarmade, trots att det inte var något hjärtstopp, bara för att få hjälp snabbt.

– Det var alltså inte någon felbedömning, utan för att det var hens enda sätt att få hjälp. Då kan man förstå hur panikslagen en sjuksköterska kan bli i en akut situation, säger Anders Sterner.

Vill se mer forskning

Nu hoppas han på att få forska vidare om nyutexaminerade sjuksköterskor.

– Det är viktigt att nya sjuksköterskor är tillräckligt rustade för sitt jobb. För patienternas skull, de ska få den bästa möjliga vården, vilket är svårt om den som ska ge vård har svårigheter Men det är också viktigt med mer forskning för samhällets och sjuksköterskeutbildningarnas skull och självklart också för att sjuksköterskornas arbetsmiljö ska bli bättre, berättar han.

En av utmaningarna under forskarutbildningen var att få tillräckligt många sjuksköterskor att delta i enkätstudien.

– Det har varit en oerhörd utmaning att få tillstånd att lämna ut frågeformuläret till enkätstudien, vilket visar att nya sjuksköterskor har väldigt mycket att göra den första tiden i yrket och att arbetsgivare försöker skydda dem från vad som kan upplevas som ytterligare påfrestningar. Men att de som deltagit kommer från så många olika sjukhus och avdelningar gör att det går att dra slutsatser från mina resultat, säger Anders Sterner.

Nu hoppas han att forskningen får bra spridning både till utbildningarna och till verksamheterna.

– Tidigare under min doktorandtid har jag fått möjlighet att presentera en del av resultaten för till exempel Svensk sjuksköterskeförening. Nu hoppas jag att jag får sprida dem än mer naturligtvis, avslutar Anders Sterner.

Fakta

Avhandlingen lades fram den 26 februari vid Högskolan i Borås.

Ta del av avhandlingen här 

Läs mer

Anders Sterners forskarprofil

Forskningsområdet Människan i vården

Kontaktperson

Anders Sterner, doktor i vårdvetenskap och universitetsadjunkt vid Högskolan i Borås
Mobil: 0706-08 04 84
E-post: anders.sterner@hb.se

Presskontakt

Anna Kjellsson, kommunikatör, mobil: 0734-61 20 01, e-post: anna.kjellsson@hb.se

Läs mer

Fler pressmeddelanden från Högskolan i Borås

Vid Högskolan i Borås skapas lärande, kunskap och innovation av hög internationell kvalitet och med stor samhällsrelevans. Här arbetar vi tillsammans för framtiden och för att göra skillnad! Högskolan i Borås har cirka 13 000 studenter och drygt 750 medarbetare, och vårt samlade campus ligger mitt i centrala Borås.

Vi har många spännande forsknings- och utbildningsmiljöer inom flera områden med helt unik utrustning. Flera av högskolans forskningsprojekt och utbildningar genomsyras av målen i Agenda 2030. På Högskolan i Borås finns också Textilhögskolan och Bibliotekshögskolan.