Elisa Tattersall Wallins avhandling bidrar både till ny kunskap om den kraftigt ökande ljudboksanvändningen och presenterar teoretiska koncept för fortsatt forskning inom området.

– Jag insåg att det fanns väldigt lite forskning om en läspraktik som blivit allt mer vanlig i folks liv och som vi behöver veta mer om, säger hon och berättar att hon genast ställdes inför en utmaning;

 – I och med att det fanns så lite tidigare forskning saknades också ett vetenskapligt språk. För att kunna presentera mina resultat utvecklade jag därför flera teoretiska koncept.

Det handlar bland annat om reading by listening, reading by touch och reading by seeing.

– Vi är i samhället vana vid att läsning är något som sker med ögonen, men jag vill lyfta att läsning kan ske med olika sinnen, säger Elisa Tattersall Wallin.

Punkterar fördomar om läsning

Avhandlingen bygger på tre vetenskapliga studier. I den första har Elisa Tattersall Wallin undersökt nära 80 000 personers läsning genom Bookbeat, en prenumerationstjänst för ljudböcker. Till skillnad från tidigare forskning där kvinnor är flitigare läsare än män, visar hennes undersökning att mönstret för ljudböcker är ett annat. Där är det tvärtom unga män i åldern 18 till 20 år som sticker ut genom att lägga mest tid, i genomsnitt 100 minuter per dag, på läsning.

– Vi har ofta förutfattade meningar om att tonårskillar inte läser, därför var det så intressant att i min studie se att de unga killarna var de som läste mest, säger Elisa Tattersall Wallin om sina resultat som blev mycket omskrivna i media.

Visade att ljudböcker är en stor del av folks vardag

En genomgång av Bookbeats loggar visade också att ljudboken inte används främst under ”traditionell nöjestid” efter arbetsdag och skoldag. Mest lyssnar istället svenskarna under dagtid på vardagar. Mellan klockan 17 och 20 minskar läsandet för att åter nå en topp klockan 22. Elisa Tattersall Wallin ville se vad som hände bakom siffrorna och bestämde sig därför för att göra en intervjustudie, mer specifikt inriktad på unga vuxna.

I den framkom det att ljudböckerna blivit en stor del av de här personernas vardag och användes under aktiviteter som redan hade en plats i tillvaron, som till exempel under pendling, hushållsarbete, träning eller till och med läxläsning. Att få mer tid till läsning, att göra tråkiga ”måste-aktiviteter” trevligare och minska stress, identifierades som anledningar till ljudboksläsning.

Intervjuerna visade vidare att apparna från prenumerationstjänsterna spelar en stor roll för hur läspraktikerna utformas. Därför genomförde hon en tredje studie där hon undersökte deras funktioner och användargränssnitt.

Vill göra läsning mer inkluderande

Nu hoppas Elisa Tattersall Wallin att hennes forskningsresultat ska kunna bidra till både vetenskapen och samhället. De teoretiska koncept som hon utvecklat har redan fått spridning och målet är att avhandlingen även ska kunna ge personer som arbetar med böcker och läsning relevant kunskap.

–  Om avhandlingen därtill kan få folk att tänka till kring det här med läsning och få dem att tycka att ljudböcker räknas som läsning, skulle jag bli väldigt glad.

Just rättighetsperspektivet är något som ligger henne varmt om hjärtat. Elisa Tattersall Wallin pekar på att det är många som har starka åsikter om läsning och menar att ljudböcker inte ”räknas”. Hon har upplevt att personer skäms för att välja detta format framför en vanlig fysisk bok och det gör henne ledsen.

– Alla personer kan inte läsa med ögonen och om vi då kan prata om ljudböcker, talböcker och punktskrift som ”riktig” läsning blir alla människor inkluderade. Det är något som jag verkligen brinner för.

Vill forska vidare om informationspraktiker

Elisa Tattersall Wallin är glad över att nu ha disputerat och vill framöver gärna bygga vidare på sin avhandling genom att studera utvecklingen av olika plattformar, prenumerationstjänster och appar.

– Just nu sker ett väldigt stort skifte när det gäller hur folk tar del av information. 

Hon har även ett stort intresse för informationspraktiker i allmänhet, hur människor tar del av och sprider information, exempelvis på sociala medier och när det gäller klimatkrisen. Något som hon gärna skulle vilja forska om.

– Det ser jag verkligen fram emot, säger Elisa Tattersall Wallin.

Foto: Högskolan i Borås. Illustration: Emma Anderstedt

Elisa Tattersall Wallin försvarade sin avhandling Sound Reading: Exploring and conceptualising audiobook practices among young adults 25 mars 2022 vid Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås.

Huvudhandledare: Docent Anna Lundh
Biträdande handledare: Professor Jan Nolin och universitetslektor David Gunnarsson Lorentzen

Kontaktperson

Elisa Tattersall Wallin, fil. dr i biblioteks- och informationsvetenskap
E-post: elisa.tattersall_wallin@hb.se, mobil: 073-2000 181
(Elisa önskar att i första hand bli kontaktad per mejl)

Presskontakt

Lina Färm, kommunikatör, mobil: 0733-80 91 92, e-post: lina.farm@hb.se

För högupplösta bilder kontakta kommunikatör.

Läs mer

Elisa Tattersall Wallins forskarprofilsida

Doktorsavhandlingen Sound Reading: Exploring and conceptualising audiobook practices among young adults

Mer forskning inom Biblioteks- och informationsvetenskap

Fler pressmeddelanden från Högskolan i Borås

Vid Högskolan i Borås skapas lärande, kunskap och innovation av hög internationell kvalitet och med stor samhällsrelevans. Här arbetar vi tillsammans för framtiden och för att göra skillnad! Högskolan i Borås har cirka 17 400 studenter och drygt 760 medarbetare, och vårt samlade campus ligger mitt i centrala Borås.

Vi har många spännande forsknings- och utbildningsmiljöer inom flera områden med helt unik utrustning. Flera av högskolans forskningsprojekt och utbildningar genomsyras av målen i Agenda 2030. På Högskolan i Borås finns också Science Park Borås, Textilhögskolan och Bibliotekshögskolan.