– Läsning och litteratur har alltid funnits som ett fundament i barnbiblioteksverksamheten, men det som särskilt har intresserat mig, är det där andra som också funnits med. Idéerna om barnbibliotek har förändrats över tid. Strax efter kriget fanns inget barnperspektiv, i dag är det så fokuserat på barn att biblioteken riskerar att tappa andra användare, som barnens föräldrar, och mor- och farföräldrar, och även barnen själva när de växer upp, förklarar Catarina Eriksson, nybliven doktor i ämnet biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan.

Hon har nyligen försvarat sin avhandling Barnbiblioteket tar form: En idéanalytisk studie av perioden 1945–2018. Där beskriver hon hur idéerna har sett ut och förändrats över tid. För att ta reda på detta har hon gjort en idéanalys på riksdagstryck, statens offentliga utredningar (SOU) samt bibliotekspress. Hon har analyserat materialet vid särskilt utvalda skeenden från 1945 fram till 2018. Analysen utgår från fyra idealtypers idéer.

Resultatet visar att samtliga typers föreställningar har funnits representerade under alla perioder, men dominansen har förskjutits, de har krockat på olika sätt och de har funnits representerade i olika omfattning.

Idealtyperna är:

1. Den egaliserande, där idéerna handlar om utjämnande
2. Den civiliserande, där målet är att kultivera besökarna
3. Den rationella, med fokus på resurseffektivitet
4. Den musiska, vars idéer är barnkulturellt orienterade

– Mina studier visar att barnbibliotekens mål och medel har omtolkats över tid och det syns i spänningen mellan att ha bibliotek eller bibliotekarie som överordnad princip. Det är olika idéer, säger Catarina Eriksson.

Biblioteksanvändare eller bibliotekarieanvändare?

Hon förklarar att avhandlingen också visar att det är stor skillnad på att vara biblioteksanvändare och bibliotekarieanvändare i samhället.

– Ju mer du tar bibliotekariens sociala tjänster i anspråk, desto mer uppmärksamhet får du, säger hon. ”Användaren” har länge varit omhuldad inom biblioteket, men mitt resultat visar att det är stor skillnad på användare och användare.

Hon har också sett att även om verksamheten är politiskt styrd så syns det väldigt lite i verksamheterna.

– Barnbibliotekens utformning beror på idéer hos bibliotekarierna, inte politiken. I mitt material finns exempel på tjänstemän som aktivt arbetat mot den rådande politiken, genom att skaffa specifik litteratur i syfte att motverka den dåvarande svenska läroplanen. Det var under 1970-talet.

– Det som främst präglar barnbiblioteken i dag är att det är större fokus på individen och mindre på kollektivet, konstaterar Catarina Eriksson.

Varför är din avhandling viktig?

– Ingen annan har studerat frågan tidigare, trots att alla människor i Sverige har en relation till barnbibliotek. Men den mest omskakande konsekvensen av min studie lägger jag i knät på mig själv och mina kollegor: Vad får mina resultat för betydelse för bibliotekarieutbildningen? En annan fråga som jag hoppas att mina studier kan väcka till liv är ifall det medför problem när professionen bestämmer i en politiskt styrd miljö, hur demokratiskt är det?  

Har du stött på några motgångar under din forskarutbildning?

– Jag tror att man kan genomgå en forskarutbildning på många sätt. Det är en balansgång mellan bekräftelser och utmaningar. Jag såg det som nödvändigt att under utbildningen öva mig på att se mina rädslor i vitögat. Jag skulle nästan säga att jag har sökt upp en del av mina rädslor för att utmana dem.

Vad ska du göra framöver?

– Under våren fortsätter jag med min undervisning, men jag ska också skissa på artiklar som jag vill skriva av mig. Sedan, när terminen börjar igen till hösten, då blir det som universitetslektor. Då är jag taggad att arbeta både med undervisning och med forskningsprojekt.

Kommer du använda dina resultat i undervisningen?

– Jag kommer att ta med resultat in i undervisningen, både när det gäller metod och innehåll i den undervisning som berör bibliotekets roll i samhället. Jag tror att det är viktigt att problematisera uppdraget, varför bedrivs biblioteksverksamheter som de gör, och varför gör bibliotekarier som de gör?

Läs mer

Avhandlingstitel: Barnbiblioteket tar form: En idéanalytisk studie av perioden 1945–2018

Länk till avhanlingen: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-27166

Länk till Catarina Erikssons forskarprofil: https://www.hb.se/forskning/forskningsportal/forskare/CER/

Kontaktperson

Catarina Eriksson, universitetsadjunkt

Mobilnummer: 033-435 4034

E-post: catarina.eriksson@hb.se

Presskontakt

Anna Kjellsson, kommunikatör, mobil: 0734-612001, e-post: anna.kjellsson@hb.se

Läs mer

Fler pressmeddelanden från Högskolan i Borås

Vid Högskolan i Borås skapas lärande, kunskap och innovation av hög internationell kvalitet och med stor samhällsrelevans. Här arbetar vi tillsammans för framtiden och för att göra skillnad! Högskolan i Borås har cirka 18 300 studenter och drygt 803 medarbetare, och vårt samlade campus ligger mitt i centrala Borås.

Vi har många spännande forsknings- och utbildningsmiljöer inom flera områden med helt unik utrustning. Flera av högskolans forskningsprojekt och utbildningar genomsyras av målen i Agenda 2030. På Högskolan i Borås finns också Science Park Borås, Textilhögskolan och Bibliotekshögskolan.