Pressmeddelande | Medborgarforskning kring biologisk mångfald bidrar till en stor och betydelsefull mängd data. Mer transparens kan hjälpa nya deltagare att lära sig tillvägagångssätt som annars är implicita eller kantas av tyst kunskap. Det visar Björn Ekström i sin doktorsavhandling i biblioteks- och informationsvetenskap. |
Ända sedan Carl von Linnés dagar har allmänheten engagerat sig i miljövetenskaplig forskning. Med håvar, kikare, papper och penna har människor gett sig ut i naturen för att uppleva och dokumentera flora och fauna. Medborgarforskning är ett relativt nytt begrepp på detta gamla fenomen och 2020-talets djur- och naturintresserade har kompletterat anteckningsblocket med smartphone-appar och en uppkoppling till digitala informationssystem som den centrala svenska noden Artportalen. Ibland hamnar artobservationerna i samhällsdebatten, när miljö och ekonomiska intressen ställs mot varandra. Tävlan kan leda till partiskhet – Studien visar att medborgarforskning bidrar till en stor och betydelsefull mängd data. Samtidigt pågår en tävlan om vem som ser flest eller mest sällsynta arter. Detta kan ge en partiskhet vad gäller dataomfattning, säger Björn Ekström. Ett annat problem gäller validering av arter och att inte all metadata når rapportsystemen. En medvetenhet om informationspraktikerna kan lindra dessa problem, menar Björn Ekström: – Även om rapporterna utgörs av prydliga data så kantas vägen dit av förhandlingar mellan människor och materiella objekt, med arterna i centrum. Det handlar om slingrande stigar till artrapporter. Korrekta rapporter bidrar till ökad trovärdighet I avhandlingen diskuteras medborgarforskningens kvalitet mot kvantitet och betydelsen av att rapportera metadata. Det kan handla om vilken metod som har använts. Mer transparens kan hjälpa nya deltagare att lära sig tillvägagångssätt som annars är implicita eller kantas av tyst kunskap. I sina studier beskriver Björn Ekström även deltagarnas diskussioner om avsaknaden av enkla men funktionsrika verktyg för rapportering i fält, och föreslår en utveckling av sådana för att bredda insamlingen av data. – Sådana verktyg kan också bidra till att nya deltagare på ett enklare vis kan ledas in i medborgarforskning om biologisk mångfald eftersom tröskeln dit kan vara hög, säger Björn Ekström. Björn Ekström disputerade 11 oktober med avhandlingen Winding Paths to Species Reports: Information Practices in Biodiversity Citizen Science Han deltar även i ett forskningsprojekt finansierat av Mistra Environmental Communication om informationskulturer, data och teknologi i miljökommunikation som leds av professor Jutta Haider. Tillsammans med professor Ola Pilerot arbetar han på en bok om praktikteori i och för biblioteks- och informationsvetenskap. Läs merBjörn Ekströms forskarprofil-sida Pressmeddelande 2024-10-22 Kontaktperson Björn Ekström, fil. dr i biblioteks- och informationsvetenskap
Presskontakt Lina Färm, kommunikatör
Fler pressmeddelanden Läs fler pressmeddelanden från Högskolan i Borås Vid Högskolan i Borås skapas lärande, kunskap och innovation av hög internationell kvalitet och med stor samhällsrelevans. Här arbetar vi tillsammans för framtiden och för att göra skillnad! Högskolan i Borås har cirka 18 300 studenter och 822 medarbetare, och vårt samlade campus ligger mitt i centrala Borås. Vi har många spännande forsknings- och utbildningsmiljöer inom flera områden med helt unik utrustning. Flera av högskolans forskningsprojekt och utbildningar genomsyras av målen i Agenda 2030. På Högskolan i Borås finns också Science Park Borås, Textilhögskolan och Bibliotekshögskolan. |