De senaste åren har behovet av att ta hand om förbrukade textilier blivit allt mer akut. Med ny lagstiftning måste all textil återvinnas och i många kommuner har återvinningscentralerna snabbt blivit överbelamrade. Samtidigt ser vi i nyheterna en annan baksida av överkonsumtionen, där kläder och textil dumpas i naturen långt ifrån svenska konsumenters ögon. 
De här frågorna intresserade Katarina Lindström, textilingenjör som utbildat sig vid Textilhögskolan, Högskolan i Borås. När hon för några år sedan påbörjade sin forskarutbildning valde hon att fokusera på mekanisk återvinning. 

– Hittills har det funnits väldigt lite om ämnet beskrivet i forskningen. Industrin har kunskap, men det är företagshemligheter som den gärna håller för sig själv. Om vi ska nå målen med en mer hållbar textilindustri måste vi bli mer öppna med den här kunskapen, säger Katarina Lindström, som har skrivit sin avhandling med tanke på att den ska vara lätt att ta till sig för industrin. 

Varje millimeter räknas

Till skillnad från kemisk återvinning förbrukar mekaniska processer inte så mycket vatten eller kemikalier. I grova drag går det till så att textilen i olika steg klipps och rivs sönder i mindre bitar. Ibland tillsätts vatten eller smörjmedel för att enklare separera fibrerna från varandra. Den här processen är tuff mot fibrerna som ju är konstruerade för att textilen ska hålla ihop, förklarar Katarina Lindström: 

–  Om fibrerna blir för sönderdelade under processen går det inte att spinna dem till nya garner. Då nedgraderas materialet i stället till fyllnadsmaterial eller now-woven. I mina tester har jag visat att det finns mycket man kan göra för att få ut längre, öppna fibrer som skulle kunna användas till garner och textilier. 
I sitt arbete har hon utfört ett stort antal tester och utvecklat nya metoder. Dels för att testa friktion mellan fibrer och dels för att se hur öppet ett material är. Med öppet menas i det här sammanhanget att fibrerna har frigjorts från textilierna. 

Värdefulla resultat för industrin

I jämförelsen av två återvinningsmaskiner i labbskala undersöktes vävda och stickade konstruktioner och garner med olika så kallad twist. Syftet var att se hur själva konstruktionen påverkar återvinningsbarheten. Resultaten visade att en lösare textil med lägre twist gav längre fibrer. Och ju mindre mekanisk bearbetning, desto bättre blev kvaliteten på fibrerna. För att lyckas med det tillsattes smörjmedel.
– Smörjmedel sänker friktionen och det visade sig särskilt lyckosamt med polyester. Med smörjmedel krävdes mindre värme i processen, vilket annars är en utmaning eftersom det kan leda till att polyestern smälter. Jag har även kunnat visa att fiberlängden påverkas av på vilket håll textilen matas in i maskinen, säger Katarina Lindström. 

Hon har även imiterat hur användning av ett plagg påverkar återvinningsbarheten, alltså hur kläder bryts ner av användningen och hur det påverkar fiberlängden. Tillsammans med masterstudenter från från Saxion University of Applied Science i Nederländerna, har hon undersökt hur rätt sorts förbehandling kan ge längre fibrer och förbättra spinnbarheten. 

Många textilier i dag är gjorda av blandmaterial. De är svårare men inte omöjliga att återvinna, menar Katarina Lindström, som hoppas att hennes resultat kan vara till hjälp när återvinningen av kläder byggs ut. Det är en mycket viktig pusselbit för en mer hållbar värld. Men återvinning kan aldrig vara enda lösningen. 

– Det allra bästa är att vi använder våra kläder mer, lagar plagget när det går sönder och syr om det när det blir omodernt. På så sätt går det åt så lite energi som möjligt, säger Katarina Lindström.

Katarina Lindströms forskarprofil
Doktorsavhandlingen Mechanical Textile Recycling: Identifying Factors Impacting Fibre Quality 

Mer forskning inom området Textil och mode

Pressmeddelande 2025-01-31
Text: Lina Färm Foto: Ida Danell (porträtt)

Kontaktperson

Katarina Lindström, doktor i textil materialteknologi
Mobilnummer: 0733-904 604
E-post: katarina.lindstrom_ramamoorthy@hb.se

Presskontakt

Lina Färm, kommunikatör
Mobil: 0733-80 91 92
E-post: lina.farm@hb.se

Högupplösta bilder skickas på begäran.

Fler pressmeddelanden

Läs fler pressmeddelanden från Högskolan i Borås

Vid Högskolan i Borås skapas lärande, kunskap och innovation av hög internationell kvalitet och med stor samhällsrelevans. Här arbetar vi tillsammans för framtiden och för att göra skillnad! Högskolan i Borås har cirka 18 300 studenter och 822 medarbetare, och vårt samlade campus ligger mitt i centrala Borås.

Vi har många spännande forsknings- och utbildningsmiljöer inom flera områden med helt unik utrustning. Flera av högskolans forskningsprojekt och utbildningar genomsyras av målen i Agenda 2030. På Högskolan i Borås finns också Science Park Borås, Textilhögskolan och Bibliotekshögskolan.