Studien identifierar och analyserar också faktorer som påverkade risken för skada vid dessa försvinnanden. 

Cirka 25 000 personer anmäls försvunna till polisen varje år, men fram till i dag har det inte varit möjligt att på ett tillfredställande sätt särskilja olika kategorier av försvinnanden, till exempel om det rör sig om barn, ungdomar, svampplockare, eller personer som lever med kognitiv svikt. Genom studien har försvinnanden för kategorin personer med personer med kognitiv svikt kunnat analyseras.

Studien bygger på över 1000 granskade polisanmäla försvinnanden omfattar omkring hälften av de 2400 personer som levde med kognitiv svikt och anmäldes försvunna under 2022. Av de granskade anmälningarna kom 61 personer (sex procent), av de försvunna till skada.

Mikael Larsson, polis och samverkansdoktorand vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd vid Högskolan i Borås, som genomfört studien berättar:

– Risken för att komma till skada var inte lika för alla. Den var större första gången en person med kognitiv svikt försvann, nästan fem gånger större, och var fördubblad för män jämfört med kvinnor.

Fem faktorer identifierade

I studien identifierades fem faktorer som ökade sannolikheten för skada: kön, förstagångsförsvinnanden, årstid, fördröjd anmälan till polisen samt insatstid. Om den försvunna var man, anmäld försvunnen för första gången, försvann på den kalla årshalvan (oktober-mars) och ju längre tid som förflöt innan personen återfanns, desto större var sannolikheten för skada. 

Polisinsatser vid försvinnanden kräver betydande resurser. Studien understryker vikten av tidiga insatser och bättre samverkan mellan polis, kommunal äldreomsorg och anhöriga för att minska antalet försvinnanden och öka säkerheten för personer med personer med kognitiv svikt som försvunnit. 

Läs mer

Studien har genomförts inom forskningsprojektet Ökad trygghet för personer med demens vid försvinnande (ISOLDE) vid Högskolan i Borås, i samarbete mellan forskare vid Högskolan i Borås, Linnéuniversitetet och Polismyndigheten.

Läs hela studien Missing incidents and the risk of harm in persons living with dementia reported to the Swedish police– A nationwide retrospective registry study

Läs mer forskningsprojektet ISOLDE

Projektet har finansierats av Familjen Kamprads stiftelse

Om Mikael Larsson

Pressmeddelande 2025-03-18
Text: Solveig Klug Foto: Adobestock

Kontaktperson

Mikael Larsson, doktorand
Mobilnummer: 0730-404116 
E-post: mikael.larsson@hb.se 

Presskontakt

Solveig Klug, kommunikatör
Mobil: 0732-807578
E-post: solveig.klug@hb.se

Fler pressmeddelanden

Läs fler pressmeddelanden från Högskolan i Borås

Vid Högskolan i Borås skapas lärande, kunskap och innovation av hög internationell kvalitet och med stor samhällsrelevans. Här arbetar vi tillsammans för framtiden och för att göra skillnad! Högskolan i Borås har cirka 18 300 studenter och 822 medarbetare, och vårt samlade campus ligger mitt i centrala Borås.

Vi har många spännande forsknings- och utbildningsmiljöer inom flera områden med helt unik utrustning. Flera av högskolans forskningsprojekt och utbildningar genomsyras av målen i Agenda 2030. På Högskolan i Borås finns också Science Park Borås, Textilhögskolan och Bibliotekshögskolan.