Riksförbundet skapades under det tidiga 1900-talet i en tid präglad av debatter med såväl litterära som socialpolitiska inslag. Organisationen valde ut läsning som instrument för att uppfostra det svenska folket att stå emot modernitetens nya, farliga idéer vilka stred med deras egna konservativa och nationalistiska värderingar.

Kristin Johansson, doktor i biblioteks- och informationsvetenskap, har gjort en djupdykning i organisationens historiska dokument.

– Jag har satt in riksförbundet i sin historiska och kulturella kontext i relation till läsande och samhället i stort. Det är alltså en studie som kombinerar maktanalys och läshistoria, berättar Kristin Johansson.

Föll på eget grepp

Kristin Johansson gjorde flera intressanta iakttagelser.

– Jag upptäckte en organisation som så att säga föll på eget grepp. Riksförbundet var ett barn av sin tid på många vis men samtidigt så bakåtsträvande och nostalgiskt längtande tillbaka till 1800-talet att man hade svårt att få genomslag i 1900-talets moderna värld. Rent organisatoriskt ville de inte heller anpassa sig och verkade i en äldre hierarkisk social struktur som stod i stark kontrast till folkrörelsernas mer demokratiska arbetssätt, förklarar hon.

Ett annat viktigt resultat som hon fann var hur instrumentellt riksförbundet förhöll sig till läsning. Olämplig läsning och litteratur beskylls i materialet för samtidens osedlighet och bör kontrolleras och stävjas för att bromsa samma negativa utveckling. Men för de goda medborgarna som riksförbundet ser framför sig är läsningen av mindre betydelse. Läsandet fungerade snarast som en projektionsyta för de värden och värderingar som man ansåg vara under hot.

Ointresserade av folkbiblioteken

– Jag blev överraskad över det ointresse som riksförbundet visade i synnerhet det framväxande folkbiblioteksväsendet. Eftersom de var samtida och hade liknande drivkrafter i flera avseenden hade jag förväntat mig att man skulle vara mycket intresserad av biblioteken, men det visade sig att riksförbundet knappt ens nämnde dem. I min tolkning beror det på att man hade mer att vinna på att i stället uppmärksamma – och kritisera – de kommersiella litterära aktörerna, eftersom man då kunde positionera sig när man talade om moral/girighet i relation till det litterära fältet.

Varför är denna forskning viktig?

– Avhandlingen bidrar med kunskap om det som jag förhåller mig till som ett läspolitiskt landskap, det vill säga den arena där olika aktörer med intresse i läsning verkar. Studien belyser föreställningar om läsandets makt att forma människor i det tidiga 1900-talet vilken var en oerhört händelserik och omtumlande tid i läsandets historia. Vidare bidrar avhandlingen med kunskap om den tradition av att se läsning som ett potentiellt medel för medborgarfostran, vilken i allra högsta grad är aktuell än i dag, säger Kristin Johansson och fortsätter:

– I dag värderar vi läsning på andra vis än vad riksförbundet gjorde, men en gemensam kärna består i tilltron till läsning som ett centralt verktyg för att skapa den goda medborgaren och i förlängningen det goda samhället. Frågan har i dag blivit särskilt tydligt återaktualiserad i debatterna kring den så kallade läskrisen och hotet mot de traditionella läspraktikerna. Med stöd av min avhandling kan denna diskussion sättas in i ett längre historiskt perspektiv.

Kombination av styrningsanalys och läshistorisk ansats

Kristin Johansson metodologiska ansats är något okonventionell i det att hon valt att genomföra en styrningsanalys kombinerad med en läshistorisk ansats.

– Jag har sammanfört två arbetssätt, där det ena tenderar att vara teoridrivet och det andra empiridrivet. Styrningsanalyser utforskar maktens hur men ägnar frågan om varför mindre intresse. Med den läshistoriska fond som jag skrivit fram kan jag dock ta vara på båda frågorna och erbjuda en bred bild av en spännande läspolitisk aktör i relation till sin omgivning, förklarar hon.

Hur var det att arbeta med detta specifika ämne?

– Det var spännande och väldigt roligt. Materialet är en riktig guldgruva och riksförbundets retorik är tidstypiskt alarmistisk och färgstark – jag har njutit av att fånga upp deras allra syrligaste formuleringar om sin samtids föreställda urartning.

Vad är dina planer framöver?

– Jag fortsätter mitt arbete som lärare och forskare i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. Jag planerar att skriva mer om riksförbundet både genom att djupdyka i delar av materialet som jag endast kunde beröra ytligt i avhandlingen och genom att skriva något populärvetenskapligt om organisationen och dess ledande medlemmar makarna Bååth-Holmberg. Jag vill också genomföra andra typer av läshistoriska studier och på så vis fortsätta utforska läsandets politiska landskap i olika tider samt bidra till de historiska perspektivens förstärkning inom mitt ämne, avslutar Kristin Johansson.

Läs mer

Kristin Johansson disputerade 19 juni inom Biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås.

Läs avhandlingen: Förädling och förgiftning: Läsning som medborgarfostran hos Svenska riksförbundet för sedlig kultur 1909–1930

Huvudhandledare: Linnéa Lindsköld, docent

Opponent: Professor Samuel Edquist, Mittuniversitetet

Kristin Johanssons forskarprofil

Läs mer om forskningen inom biblioteks- och informationsvetenskap

Pressmeddelande 2025-07-01
Text: Solveig Klug Porträttfoto: Ida Danell

Kontaktperson

Kristin Johansson, universitetsadjunkt, doktor i biblioteks- och informationsvetenskap
E-post: kristin.johansson@hb.se 

Presskontakt

Solveig Klug, kommunikatör
Mobil: 0732 80 75 78
E-post: solveig.klug@hb.se

Fler pressmeddelanden

Läs fler pressmeddelanden från Högskolan i Borås

Vid Högskolan i Borås skapas lärande, kunskap och innovation av hög internationell kvalitet och med stor samhällsrelevans. Här arbetar vi tillsammans för framtiden och för att göra skillnad! Högskolan i Borås har cirka 21 000 studenter och 830 medarbetare, och vårt samlade campus ligger mitt i centrala Borås.

Vi har många spännande forsknings- och utbildningsmiljöer inom flera områden med helt unik utrustning. Flera av högskolans forskningsprojekt och utbildningar genomsyras av målen i Agenda 2030. På Högskolan i Borås finns också Science Park Borås, Textilhögskolan och Bibliotekshögskolan.