Forskningen visar att det finns tydliga föreställningar om hur barn bör vara fysiskt aktiva – ofta styrda av vetenskapliga idéer om hälsa och prestation.

– Det handlar om att barn ska röra sig på ett visst sätt, enligt färdiga mallar, för att bli "nyttiga" medborgare. Men det finns också andra sätt att se på fysisk aktivitet – där barnens egna behov och röster får ta plats, säger Jonas Johansson, lärare vid Institutionen för pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås, som nyligen disputerat vid Göteborgs universitet.

Det är just denna spänning mellan olika synsätt som han i sitt doktorandprojekt har undersökt – särskilt i relation till fritidshem samt raster och teoretiska ämnen i skolan – områden som tidigare forskning ofta har missat. Intresset för dessa frågor väcktes när Jonas Johansson arbetade som fritidspedagog och idrottslärare. Efter många år med barn i rörelse märkte han hur samhällets syn på fysisk aktivitet påverkar både barn och vuxna.

Barnens intressen tas inte på allvar

– Fysisk aktivitet är en stor del av barns vardag, men många barn känner att deras intressen inte tas på allvar. De upplever att de inte blir lyssnade på, vilket kan leda till att de känner sig utanför. Dessutom påverkar detta hur lärare får utöva sitt yrke – när andra aktörer, till exempel forskare inom hjärnforskning, får mer inflytande än pedagoger själva, förklarar han.

Vad det något som överraskade dig i studierna?

– Det som förvånade mest var hur ofta barn framställs som ett problem. Samhället fokuserar mycket på att barn sitter stilla och att det är dåligt – istället för att lyfta fram det positiva som barn gör. Det finns en stark vilja att "fixa" barn, snarare än att lyssna på dem.

Vad kan resultaten användas till?

– Kunskapen kan hjälpa beslutsfattare, lärarutbildare och personal i skolan att tänka nytt kring barns rörelse. Den kan bidra till bättre beslut och mer inkluderande verksamheter där barn får vara med och påverka. Förhoppningen är att forskningsresultaten ska väcka debatt – inte bara inom skolan, utan även i samhället i stort. Det behövs fler sätt att prata om barns fysiska aktivitet, inte bara utifrån hälsa och prestation, utan också utifrån barnens egna perspektiv.

Vad ska du göra nu?

– Jag kommer att fortsätta att undervisa vid lärarutbildningen vid Högskolan i Borås, men även fortsätta forska. I mitt nästa forskningsprojekt kommer jag att lyssna på vad barn tänker och tycker om det här med fysisk aktivitet, framför allt om det som sker i fritidshem och under raster i skolan. Som jag kommer fram till i min avhandling är det viktigt att barns röster blir hörda. Det är ju det som det hela handlar om.

Läs mer

Jonas Johansson disputerade 17 oktober inom barn och ungdomsvetenskap vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet. Disputationen genomfördes vid Högskolan i Borås, där Jonas Johansson arbetar som lärare inom pedagogiskt arbete.

Avhandlingen består av tre delstudier som har genomförts med hjälp av något som kallas kritisk diskursanalys – ett sätt att granska hur man pratar om saker och vad det får för följder. Jonas Johansson har analyserat texter från lärartidningar, intervjuat personal på fritidshem och granskat dokument från internationella organisationer som WHO och OECD.

Läs avhandlingen: Det stillasittande hotet. En studie om hur policyaktörer, fackliga tidskrifter och personal i fritidshem konstruerar barns fysiska aktivitet

Jonas Johanssons profilsida

Handledare: Johan Söderman, professor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet, och Magnus Levinsson, docent vid Institutionen för pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås

Opponent: Professor Mikael Quennerstedt, Gymnastik- och idrottshögskolan

Pressmeddelande 2025-10-21
Text: Solveig Klug Foto: Adobestock

Kontaktperson

Jonas Johansson, universitetsadjunkt
Tfn: 033-435 4456 
E-post: jonas.johansson@hb.se 

Presskontakt

Solveig Klug, kommunikatör
Mobil: 0732 807578
E-post: solveig.klug@hb.se

Fler pressmeddelanden

Läs fler pressmeddelanden från Högskolan i Borås

Vid Högskolan i Borås skapas lärande, kunskap och innovation av hög internationell kvalitet och med stor samhällsrelevans. Här arbetar vi tillsammans för framtiden och för att göra skillnad! Högskolan i Borås har cirka 21 000 studenter och 830 medarbetare, och vårt samlade campus ligger mitt i centrala Borås.

Vi har många spännande forsknings- och utbildningsmiljöer inom flera områden med helt unik utrustning. Flera av högskolans forskningsprojekt och utbildningar genomsyras av målen i Agenda 2030. På Högskolan i Borås finns också Science Park Borås, Textilhögskolan och Bibliotekshögskolan.