I sitt doktorandprojekt visade Clarissa Uwineza hur matrester och gödsel från djur kan omvandlas till värdefulla flyktiga fettsyror, vilka i sin tur kan användas som substrat för att odla fram proteinrik svambiomassa. Denna svampbiomassa kan i sin tur användas för att producera djurfoder.

Trestegsprocess för hållbar produktion av protein

Organiskt avfall, som matrester och gödsel från lantbruk, är ett växande miljöproblem. Men genom att använda en metod med anaerob nedbrytning, där mikroorganismer bryter ner avfallet i en syrefri miljö, går det att utvinna flyktiga fettsyror. Dessa, tillsammans med näringsämnen som kväve och mineraler, kan sedan användas som näring för att odla en särskild sorts svamp: Aspergillus oryzae. Svampen växer till en biomassa som är rik på protein, mineraler och kostfibrer och som dessutom är lätt för djur att smälta.

– Mitt arbete visar att organiska restprodukter kan utgöra ett värdefullt råmaterial för en hållbar produktion av protein, vilket bidrar till att stänga loopen i en cirkulär ekonomi och kan minska användningen av proteinkällor, som soja och fiskmjöl, vilka huvudsakligen utgör basen vid produktionen av djurfoder. Detta kan bidra till ett mer hållbart jordbruk och minska beroendet av miljöbelastande foderproduktion, förklarar Clarisse Uwineza.

Växer överraskande effektivt

– Något som överraskade mig var hur effektivt svampbiomassan växte på avfallsbaserade syror, trots att vissa av dessa syror är giftiga i höga koncentrationer.

Genom att utveckla en kontrollerad metod för att tillsätta fettsyrorna kunde hon få svampen att växa gradvis och säkert, vilket gav högre avkastning och bättre kvalitet.

Förutom djurfoder kan svampbiomassan även användas i produktion av biobaserade material, till exempel biologiskt nedbrytbar plast eller som ett alternativ till läder. Resultaten visar att det går att minska utsläppen, ta vara på resurser och skapa nya möjligheter inom den cirkulära bioekonomin.

Projektet kopplar direkt till flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling, bland annat mål 12 om hållbar konsumtion och produktion, mål 13 om klimatåtgärder och mål 2 om att bekämpa hunger.

Läs mer

Clarisse Uwineza har disputerat inom området Resursåtervinning vid Högskolan i Borås.

Läs doktorsavhandlingen: Cultivation of Edible filamentous Fungi Utilizing Bio-based Volatile Fatty Acids 

Huvudhandledare: Mohammad Taherzadeh, professor

Bihandledare: Amir Mahboubi Soufiani, docent

Opponent: Yifeng Zhang Professor Department of Environmental and Resource Engineering Water Technology and Processes Technical University of Denmark

Läs mer om forskningsområdet Resursåtervinning

Läs mer om forskningen inom bioteknik

Pressmeddelande 2025-11-04
Text: Solveig Klug Foto: Högskolan i Borås

Kontaktperson

Clarisse Uwineza
Tfn: 033-435 5971 
E-post: clarisse.uwineza@hb.se 

Intervjun ges på engelska.

Presskontakt

Solveig Klug, kommunikatör
Mobil: 0732 807578
E-post: solveig.klug@hb.se

Övrig information t.ex. högupplösta bilder skickas på begäran

Fler pressmeddelanden

Läs fler pressmeddelanden från Högskolan i Borås

Vid Högskolan i Borås skapas lärande, kunskap och innovation av hög internationell kvalitet och med stor samhällsrelevans. Här arbetar vi tillsammans för framtiden och för att göra skillnad! Högskolan i Borås har cirka 21 000 studenter och 830 medarbetare, och vårt samlade campus ligger mitt i centrala Borås.

Vi har många spännande forsknings- och utbildningsmiljöer inom flera områden med helt unik utrustning. Flera av högskolans forskningsprojekt och utbildningar genomsyras av målen i Agenda 2030. På Högskolan i Borås finns också Science Park Borås, Textilhögskolan och Bibliotekshögskolan.