Skillnader i graden av självförsörjning mellan olika grupper i Sverige är betydande. I genomsnitt var 63 procent av inrikes födda i åldern 20 till 70 år självförsörjande 2016. Motsvarande siffra för individer födda i andra västländer var 47 procent och för individer födda utanför västvärlden var endast 27 procent självförsörjande. Det framkommer i en ny rapport från Entreprenörskapsforum författad av docent Åsa Hansson och professor Mats Tjernberg, båda vid Lunds universitet. Det är önskvärt att höja utbildningsnivån vilket dock tar lång tid. Många av de som kommit till Sverige är dessutom i hög ålder med mycket låg grundutbildning. Bland åtgärder för att hjälpa lågutbildade att komma ut på arbetsmarknaden lyfter författarna insatser som sänker kostnaderna för arbetsgivarna att anställa liksom fler enkla jobb och lärlingsplatser.

I en ny rapport, Grad av självförsörjning beroende på ursprung, utbildning och vistelsetid i Sverige, mäts självförsörjning som skillnaden mellan inbetalade inkomstskatter och erhållna bidrag och andra sociala transfereringar. Om skillnaden är positiv är skattebidraget större än erhållna transfereringar medan ett negativt värde innebär att man erhåller mer i bidrag än man betalar i skatt. Är skillnaden noll anses man vara självförsörjande.

- Bland inrikes födda är år 2016 genomsnittsindividen i åldersintervallet 35 och 62 självförsörjande. För utrikes födda från andra västländer är motsvarande ålderspann 39 till 59 år medan genomsnittsindividen född utanför västvärlden inte är självförsörjande år 2016, säger Åsa Hansson, docent Lunds universitet.

Författarna har undersökt hur självförsörjning ser ut för olika grupper i samhället, beroende på födelseregion, vistelsetid i Sverige och utbildningsnivå. Det visar sig att skillnaden i självförsörjning mellan inrikes och utrikes födda med låg utbildning (avsaknad av grundskoleutbildning) är liten. Dock är andelen utan grundskoleutbildning bland inrikes födda betydligt lägre än andelen bland utrikes födda. Utbildningsnivå verkar dock vara av stor betydelse oavsett individers ursprung vilket understryker vikten av åtgärder som hjälper lågutbildade in på arbetsmarknaden.

- Det är angeläget att lösa hur utbildningsinsatser kan öka anställningsbarheten, men att höja utbildningsnivån tar lång tid. Det krävs alternativa åtgärder för lågutbildade som ökar möjligheterna att få ett jobb. Detta kan vara insatser som sänker kostnaderna för arbetsgivarna att anställa, starkare incitament på arbetsmarknaden, men även fler enkla jobb och lärlingsplatser, säger Mats Tjernberg, professor Lunds universitet.

Ladda ned rapporten: Grad av självförsörjning beroende på ursprung, utbildning och vistelsetid i Sverige

Anmäl dig till dagens lanseringswebbinarium kl. 12.00-13.00.

För intervjuer och kommentarer:
Åsa Hansson, docent Lunds universitet, 070 958 48 89.
Mats Tjernberg, professor Lunds universitet, 046 222 11 19.