Under slutet av 1900-talet var den svenska reformtakten hög vilket gjorde ekonomin konkurrenskraftig och att Sverige klarade finanskrisen 2008–2010 bättre än jämförbara länder. Nu har reformtakten avtagit och den ekonomiska friheten är fallande på flera områden. I en ny rapport från Entreprenörskapsforum konstateras att 2010-talet blev ett i allt väsentligt förlorat decennium med minskad ekonomisk frihet, ökad regelbörda för företagen och minskad tillit till att polisen förmår upprätthålla lag och ordning.

I Vad hände med Sveriges reformförmåga? pekar författarna Andreas Bergh och Gissur Ó Erlingsson på att det politiska landskapet har förändrats och det har blivit svårare att forma handlingskraftiga majoriteter med stöd för reformer på båda sidor av blockgränsen. Dessutom har det offentliga utredningsväsendet ändrat karaktär och tappat mycket av sin viktiga funktion i reformprocessen.

- Sannolikt är det även ett problem att medelåldern för svenska rikspolitiker blir allt lägre eftersom reformarbete i hög utsträckning är en fråga om att lära av erfarenhet och historiska misstag, säger Andreas Bergh, en av rapportens författare.

- Offentliga utredningar tillsätts numera ofta med snäva direktiv och kort tidshorisont. Breda och mer långsiktiga utredningar kunde tidigare ge en viktig samsyn kring politiska problem, liksom utgöra en viktig kontaktyta mellan politiker, sakexperter och akademisk forskning, säger Gissur Ó Erlingsson, en av rapportens författare.

I rapporten lyfts även hur internet och sociala medier påverkar. Om politiker som ska kompromissa om en känslig reform oroar sig för vad medlemmar, sympatisörer, väljare, ledarskribenter och debattörer kommer att tycka, ökar de politiska riskerna varför sannolikheten för reformer minskar.

- Reformer är ofta omstridda, därför är förmågan att analysera, utreda och kompromissa kring politikens långsiktiga innehåll viktig. Kortsiktiga lösningar förlorar vi alla på, särskilt nu när Sverige står inför synnerligen konkreta problem som till exempel energiförsörjning, inflation och stora bemanningsproblem inom välfärden, säger Andreas Bergh.

Ladda ner: Vad hände med Sveriges reformförmåga?

För intervjuer och kommentarer: Andreas Bergh, docent Lunds universitet samt Institutet för näringslivsforskning (IFN), 070-779 07 34 och Gissur Ó Erlingsson, professor Linköpings universitet, 0760-25 33 10