17/04/23 – PRESSMEDDELANDE

Vårbudget: 2030-målet alltmer likt en hägring

Vänta och se. Det är regeringens budskap med vårbudgeten – politiken för att uppnå klimatmålen kommer först i höst. Under tiden går utvecklingen åt fel håll och 2030-målet blir alltmer likt en hägring – trots att Klimatpolitiska Rådet, Naturvårdsverket och Energimyndigheten alla konstaterat att målet går att nå, och att IPCC slår fast hur viktigt det är att minska utsläppen snabbt. Det konstaterar 2030-sekretariatet i sin analys av regeringens vårbudget och vårändringsbudget.

– Anslagen för den gröna omställningen mer än halveras mellan år 2023 och 2026. Klimatbonusen för bilarna är redan borta, under mandatperioden tycks Industriklivet, Klimatklivet och Stadsmiljöavtalen gå samma väg, och reduktionsplikten ska sänkas – svårbegripligt utifrån att regeringen skriver att ”Klimatpolitiken ska vara ambitiös och effektiv”. Sammantaget ser 2030-målet alltmer ut som en hägring säger Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet.

Fem centrala besked som 2030-sekretariatet saknar är:

1. Beskattningen av biodrivmedel: ”Regeringen vill ge goda förutsättningar för alla fossilfria energislag” står det i vårbudgeten, men det gäller i praktiken bara kärnkraft och möjligen vindkraft. Kommer regeringen att utnyttja EU-kommissionens möjlighet för medlemsstater att skattebefria hållbara biodrivmedel som biogasen?
   
   
2. Fordonsstimulans. Efter att regeringen snabbavvecklade bonusen för elbilarna, har försäljningen till privatpersoner minskat, och omställningen av lätta lastbilar hotas. Någon form av riktad stimulans behövs, men vårbudgeten ger inga besked.
   
   
3. Reduktionsplikten. Hur mycket som krävs i form av nya åtgärder för att nå klimatmålen är helt avgörande av reduktionspliktens framtida nivå. Det är värdefullt att regeringen genom vårbudgeten inte längre anger att den ska sänkas till EU:s lägstanivå utan bara att ”Kostnadsdrivande regleringar reformeras, exempelvis sänks reduktionsplikten från och med den 1 januari 2024” – men vad innebär det?
   
   
4. Infrastrukturen. Nästa år minskas anslagen för infrastrukturen, för att åter öka år 2025 då infrastrukturpropositionen ska börja genomföras. Vi vet vad som inte ska satsas på, som nya stambanor för höghastighetståg – men runt om i landet behövs besked om vad som kommer istället.
   
   
5. Beteendeskiftet. Med sänkt stimulans för omställningen av både Bilen och Bränslet, krävs mer på Beteendesidan – därav 2030-sekretariatets Beteendepraktika. Men förslagen för att t.ex. stimulera distansarbete eller få fler att välja kollektivt resande lyser med sin frånvaro – när kommer de?

– Nu ska riksdagen behandla propositionerna, med slutligt beslut den 20 juni. Vi uppmanar ledamöterna i alla partier att sätta press på regeringen att leverera mera och snabbare – för att 2030-målet inte ska bli en hägring vi inte når fram till, avslutar Mattias Goldmann

För ytterligare information:
Anmäl dig till 2030-sekretariatets budgetanalys 18 april kl. 8.30

Kontakt

Har du frågor om innehållet eller vi komma i kontakt med oss för en intervju? Vänligen kontakta

Agnes Bondelid

Strategisk kommunikatör och presskontakt

agnes.bondelid@2030sekretariatet.se

0707 34 38 78

2030-sekretariatet är Sveriges nationella sekretariat för att nå transportsektorns klimatmål, 70% minskning till år 2030 jämfört med år 2010. Med över 60 partners föreslår vi konkreta åtgärder inom Bilen, Bränslet och Beteendet och utvärderar kontinuerligt arbetet med över 40 indikatorer.  2030-sekretariatet drivs utan vinstintresse och läggs ner när målet är uppnått.

By 2030, the climate impact from the Swedish transport sector are to decrease by 70 percent compared to 2010 – the toughest climate goal in the world. The 2030-secretariat with its more than 60 partners is a "coalition of the willing and doing", proposing policy action to reach the target and continuously evaluating the progress. The secretariat is run without profit interest and will be discontinued one the target has been reached.